Sista kvällen innan vi åkte till Sverige åt vi en rätt med eldgryta i det labyrintliknande köpcentret i Tianjin, där man som vanligt serverade fläskhjärna, tarmar och nudlar.
Tre dagar har gått och jag har inte riktigt saknat den eldgrytarätten och annan kinesisk mat. Det vi åt första dagen efter ankomsten (hotellets frukostbuffé, vietnamesiska risnudlar och köttbullar från IKEA) avvek naturligtvis inte från de matvanor vi hade utvecklat under åren. Men den ”japanska maten” som vi åt idag gav mig hemlängtan.
Vi provade bibimbap, men det är egentligen en sallad med uppvärmt ris och lax (eller nötkött, om du föredrar det). När jag såg den japanska kocken noggrant förbereda rätten var det svårt att se hur den hade något med Östasien att göra. Tvärtom var den varma misosoppan som serverades gratis en tröst.
Jag tycker faktiskt att smaken på den här snabbmaten på flygplatsen är helt okej, bättre än de flesta så kallade ”light food” hemma, iallafall en kombination av varmt och kallt, och inte bara gräs eller brunt ris. Måttliga mängder ris, med mindre salt kött och grönsaker, kan vara den oundvikliga trenden mot en balanserad kost i kinesisk mat. När allt kommer omkring kom jag ut med ett uppdrag att gå ner i vikt, så jag var nöjd så länge maten var riktig, inte för fet att äta och inte helt kall.