Kategori: Liv

Min första bekantskap med svenska varumärkens tjatter var på en förpackning av Oatly havremjölk. Efter att ha kommit till Sverige upptäckte jag att nästan alla mjölkförpackningar har något konstigt tryckt på sig, som den här förpackningen jag har i handen som har ett chattutdrag tryckt på sig:

—— ”Jag vet inte riktigt hur jag ska börja…”

—— ”Hej! Ibland är det svårt att sätta ord på tankar och känslor. Om det är många tankar som snurrar eller mycket som händer i livet så kan det kännas svårt att veta var man ska börja. Vi hjälper gärna till med att reda ut det med dig. Vad var det som gjorde att du valde att sms: a oss just nu?

—— ”Jag har lektion nu, svarar sen.”

Det visar sig att detta är en välgörenhetsannons i samarbete med den svenska barnrättsorganisationen Bris, som erbjuder gratis rådgivningstjänster till minderåriga.

Oftare än inte är det bara för skojs skull. På förpackningen av den svenska chokladdrycken O’boy finns en bild av en godissugen liten pojke, med en bildtext som säger: ”Om det finns någon bredvid dig, lägg i två skopor, om du är ensam, lägg i sex skopor.”

Senare, när jag gradvis började förstå vad som stod skrivet på spårvagnar och bussar om att blippa kortet, blev det ännu mer intressant:

—— ”Behöver du blippa? Alla ska blippa!”

—— ”Jobbigt att blippa? Blippa ändå!”

—— ”Glömde du blippa? Blippa nu!”

—— ”Blippat på förra bussen? Blippa igen!”

Jag tror att detta ungefär är hur introverta personer försöker övertyga passagerare att köpa biljett aktivt. Om man fortfarande smiter från att betala, då återstår bara böter.

Den sjätte dagen av det kinesiska nyåret, i tät dimma, promenerade jag genom staden efter lunch och lade märke till att måsarna hade återvänt, tillsammans med en sorts svart vattenfågel med vit krona. ChatGPT kallade den för ”coot” (sothöna på svenska), en term som på ett lustigt sätt lät som om den hade myntats i farten. Till min förvåning finns den faktiskt – och kallas till och med humoristiskt för ”världens skickligaste simmande kyckling”.

För inte så länge sedan lade min kusin upp en närbild på en röd avadavat i vår gruppchatt som han hade tagit med ett fågelteleskop på Mauritius. En äldre svensk dam från språkcaféet delar ofta med sig av roliga historier från sin fågelklubb.

Även om vi saknar rätt utrustning och organisation, får vi ändå en kick av att upptäcka nya arter, som när vi i somras såg en varelse i kanalen och, efter att ha diskuterat om det var ett sjölejon eller en säl, upptäckte att dess faktiska kinesiska namn är ”sjöhund”.

Den sothöna som vi hittade idag kommer ursprungligen från Sverige, men är också vanlig i Kina och flyttar med årstiderna, möjligen för att bosätta sig i Sommarpalatset under vintern. Tyvärr såg vi bara dess ”ankliknande” utseende idag och missade chansen att observera den på land.

Jag kommer att tänka på en scen i filmen ”Peter Rabbit” där huvudpersonen, när han återvänder till London, upptäcker att hans fågelskådningsdagbok nu bara är fylld med noteringar om duvor.

När jag tänker på en snigel utan skal är det första jag kommer att tänka på en trollformel från ”Harry Potter”, som stackars Ron en gång råkade kasta på sig själv.

I vetenskapliga termer kallas dessa skalösa varelser för ”naken snigel” eller ”蛞蝓” på kinesiska. Intressant nog får man upp en emoji av en snigel med skal om man skriver ”蛞蝓” på sin telefon.

Termen ”slug” är mycket vanligare på engelska än dess kinesiska motsvarighet. Dessutom kommer det engelska ordet ”sluggish”, vilket betyder långsam, från den nakna snigelns långsamma natur.

Sedan jag först såg nakna sniglar nära vattentornet tycks de vara överallt, särskilt på kvällarna. Efter regn hittar jag ofta många sniglar med skal som kryper omkring, fascinerande varelser som väckte min nyfikenhet som barn.

Den berömda naturforskaren Jean-Henri Fabre studerade en gång sambandet mellan nakna sniglar och svampar. Efter att ha observerat att nakna sniglar inte visade något större intresse för vissa typer av svampar skrev han: ”Om vi låter dem avgöra vilka svampar som är ätbara, kanske vi missar några av de allra godaste?”

Den skogsgrillning som ursprungligen planerades för denna lördag har ändrats till en picknick på grund av ett ”eldningsförbud”. Men som det sades i marknadsföringsmejlet från Kolmården, ”Sommaren är äntligen här”, kommer djurparken, som har gett så mycket glädje, att vara öppen på vardagar från och med nästa vecka.

Även om jag köpte en vacker bilderbok som heter ”Blommor i Sverige” under den senaste bokrean, behöver jag fortfarande vara helt immun mot pollen om jag vill observera dem på nära håll. Detta gör den försenade våren särskilt rörande.

Den goda nyheten är att jag upptäckte att Nike Run Club inte har upphört att fungera, men precis som Google Translate och LinkedIn har den sagt adjö till Kina. Under min första återhämtningsrunda med röststyrning från en coach upptäckte jag att både människor och duvor som gick på vägen var snabbare än jag, men jag började åtminstone igen.

Det finns ett talesätt i Sverige: ”Ett liv utan kärlek är som ett år utan sommar.” Kanske är det bara de som har bott här som kan förstå det bäst.

Utan den kostnadsfria provperioden med Amazon Prime skulle jag inte välja hemleverans igen. Förra gången var jag tvungen att springa fram och tillbaka för att leta efter leveranspersonalen.

Det var fredag kväll när jag fick samtalet. Jag var glad över att projektorn vi beställt kunde användas under helgen, så jag tog genast på mig min jacka och gick ner på trappan.

Sedan fick jag ett nytt samtal. Jag sa till honom att jag var ute och skulle hitta honom inom kort. Det visade sig att han inte var där han sa att han var och jag kunde inte nå honom på telefon.

Det är bara sex minuter från hans första samtal till att han försvann spårlöst. En normal människa kan inte hitta en främling som gömt sig i mörkret från sjätte våningen i vår byggnad på sex minuter.

Jag har klagat till både leveransföretaget och Amazon, men det är lönlöst. Vi kommer inte att kunna testa vår nya projektor i helgen. Det enda jag kan göra nu är att säga upp Amazon Prime.